Igår åkte Ida på skolresa och att sitta ensam är öken. Försökte få med mig nån på bio, men ingen kunde. Att sitta ensam på bio är halv-öken, så jag la ner den grejen.
Men på kvällen ljusnade det. R, B och O dök upp. O satte i sig fem varma mackor och vi andra åt lika många tillsammans. Sen tog vi fram Let’s dance-spelet. Man ska svara på frågor och sen dansa efter instruktioner från en DVD-skiva. Till saken hör att jag inte kan ta ett steg, så det blev väldigt kul. Det var helt omöjligt att hålla reda på höger och vänster ben och jag trampade B på tårna två gånger.
Så i stället för en ödslig ensam-kväll, blev det en höjdar sådan. Vad vore livet utan vänner?
oktober 9, 2007 kl 17:34
jaa du, ökenkvällar kan det bli många av ibland…inte roligt alls!
det där spelet lät som ett spel för oss som kanske borde lära oss att dansa…=)
Får nog ta och kolla in det.