När man som jag är född och uppvuxen i Stockholm, är det inte helt smidigt att flytta till en liten ort med dryga 3.000 invånare på Småländska Höglandet.
Min egen inställning var första problemet. Jag kom ju från Kungliga Huvudstaden, bästa stället, världens centrum! Med den utgångspunkten kan omställningen till lantlivet vara en smula smärtsam.
När jag var på väg till min jobbintervju i det lilla samhället och för första gången körde utefter en av huvudgatorna (inte mycket att skryta med jämfört med Kungsgatan eller Sveavägen) var min första tanke: ”Här kan jag inte bo”. Jag bestämde att det fick bli pendling från någon av städerna omkring. Men ganska snart ändrade jag mig och blev bofast på samma gata som mitt nya jobb.
Sen gällde det att slå av på takten. Det dög inte att springa och stressa som jag vanemässigt hade gjort i storstaden. Nej, här rådde ett mer avspänt tempo.
Snart upptäckte jag något annat som slog mig med häpnad. Jag förstod att stockholmare inte står särskilt högt i kurs utanför 08-området. Det var väl ingen som sa det rent ut, men det fanns liksom i undertexterna.
Jag förstod att det gällde att göra ett vägval. Det var inte läge att komma här och vara kaxig över mitt ursprung. Det krävdes en extra portion ödmjukhet. Jag rundade av min stockholmsdialekt till något mer rikssvenskt och försökte smälta in.
Nu har jag bott här i över 20 år och känner mig rätt anpassad. På ett positivt sätt. Men det är klart, när jag gör bort mig misstänker jag att folk fortfarande muttrar om ”den där stockholmaren”.
Men fördelarna överväger. Det är lugnt och avspänt och från mitt köksfönster ser jag bara röda hus. Och kanske är det sant som jag brukar säga: ”Den som andas ren luft blir mer klartänkt”.
juni 19, 2009 kl 9:28
Kul att läsa för mig som längtar till storstan ofta, älskar Stockholm! Kanske för att jag bara bott där i veckorna och fått åka hem till landet på helgerna. Önskar dig en skön midsommar, Gullbranna är ju aldrig fel
.
juni 19, 2009 kl 21:29
Men Stockholm är Stockholm städernas stad Tony. Jag är och förblir nog resten av mitt liv stockholmska. Men att resa ut i övriga landet är för mig ofta berikande och njutbart. Vårt vackra Sverige, särskilt sommartid, är något att vara tacksam för. Borta bra men hemma bäst – om än hemma nu är i Stockholm. “Den som andas ren luft blir mer klartänkt“. Ja så är det kanske Tony
juni 29, 2009 kl 0:33
[...] Härom sistens skrev jag om de kulturkrockar som kan uppenbara sig när man som jag flyttat från storstaden till landet. Till dem kan man också räkna språk och lokala uttryck. [...]