24-faldig omtanke

kalender

Innan jag blev pappa, nån gång i forntiden, föreställde jag mig att mina barn skulle bli ganska lika till sättet. Jag vet inte varifrån jag fick den märkliga tanken, men så såg det ut i mitt huvud i alla fall. När det så småningom började krylla av ungar hemma, blev jag överraskad av hur fel jag hade haft.

Nu är alla fem vuxna och alla är härliga och mysiga människor. Och trots att alla har många talanger och goda sidor, visar de sig på olika sätt. Min äldsta dotter Elin har en alldeles extra stor generositet. Den visade sig redan när hon var rätt liten och har bara fortsatt blomstra med åren.

Varje år på Fars dag brukar Elin ge mig en chokladkalender, som jag öppnar dag för dag under advent. I höstas visste Elin att jag hade en liten viktkampanj på gång, så i stället fick jag ett stort och tungt paket. Det visade sig vara en kalender det också, men en helt annan. Hon hade klätt en stor träplatta med tyg och dekorationer och hängt upp 24 paket på den. En hemmagjord paketkalender.

När jag under december öppnade ett efter ett av paketen, häpnade jag över hur mycket tid, omtanke och kärlek hon hade lagt ner på kalendern. Paketen kunde innehålla en liten ljuslykta, ett bokmärke eller en tändsticksask. Inga stora saker, men alltid personligt dekorerade och med små uppmuntrande budskap. En dag fick jag en hembränd CD där hon hade lyckats pricka in precis sån musik som jag gillar.

Bästa idén var ett litet platt paket med texten ”Till plånboken”, som innehöll en hel hög med foton med mina barn, deras ”respektive” och familjer. Nu har jag hela familjen med mig jämt och kan visa den för alla som vill se.

Elins omtanke den gången räckte hela 24 dagar, men eftersmaken sitter fortfarande kvar. En sån generositet är något som vi alla kan lära oss av. Hoppas den smittar av sig. Tack Elin!

Annonser

2 svar to “24-faldig omtanke”

  1. Iréne Tufvesson Says:

    Ja, du Tony, våra barn är vår allt. Den kärleken man har till dem kan inte mätas med någon annan kärlek.

    Förra helgen var Julia i Aneby och flög till Sydney i tisdags. Hon hade skrivit ett jättegulligt brev som låg på mitt köksbord, när jag kom hem från jobbet. Sedan skulle jag städa i ett skåp, där jag har papper. Jag tyckte att det var konstigt att där låg rester från ett rött papper, men jag la in resterna av pappret och tänkte att det kan jag ju ha till något framöver. När jag skulle lägga mig på kvällen och tog bort sängöverkastet, fick jag svar på resterna från det röda pappret. Julia hade klippt ut ett rött hjärta och skrivit ett jättefint meddelande till mig som hon hade lagt på kudden.

  2. Anne Says:

    Fin dotter du har i Elin

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: