Livet bak och fram

filippa1

Jag går inte och grubblar särskilt ofta. Sånt kan lätt leda till negativt tänkande och det mår man inte bra av. Men visst händer det att jag funderar över varför livet är lite bakvänt ibland.

Ungefär så här sa jag till min vän Ch igår: ”Är det inte konstigt att nu, när man börjar ha koll på saker och ting, vet vad man kan och vill, då är man i en ålder där det nästan inte funkar att förverkliga det?”

När man är ung med livet framför sig och har kraften och nyfikenheten, då har man noll koll (fast man är helt säker på motsatsen). Sen går det några år och man märker att allt inte är så tvärsäkert och man får ompröva vissa saker (det kallas nog mognad). Och så småningom är man då trygg med vem man är, vilka talanger man har, vad man vill göra av livet. Och då har man gått miste om en bra bit av initiativkraften.

Min ålder irriterar mig, därför att jag inuti inte är en dag över 25. Jag är tacksam över mognaden, men tycker att skalet kunde ha fortsatt vara lite ungt och fräscht. En dag vill jag hitta kärleken igen, men de tjejer som jag tycker är trevliga och dessutom ser bra ut, visar sig nästan uteslutande vara i 25-årsåldern. Och man får ju inse det omöjliga i den ekvationen.

filippa2

(Aj aj aj, där stack jag ut hakan. Nu blir alla kvinnliga läsare sura. Men hallå, jag är bara en man. Jag vet att det är patetiskt, men det är så här vi är skapta.)

Det där har varit ett problem för mig, för samtidigt vill jag inte vara ensam resten av livet. Men nyligen mötte jag av en händelse en tjej i mer lämplig ålder, som jag faktiskt kände mig dragen till. Då insåg jag att det kanske finns hopp för mig också.

Annonser

10 svar to “Livet bak och fram”

  1. Ida Thorebring Says:

    Hej tony brukar vara inne på din blogg.
    självklart så finns det hopp för dej gud vill ju att du ska leva ihop med nån som du kan dela både glädje och sorg med han vill ju inte att du ska vara själv.

    /Ida

  2. Gabbe Snabbe Says:

    Bra bloggat Tony! Personligt=bra!

  3. Jenny Says:

    Anledningen till att jag hellre lever ensam.

  4. Ewa Says:

    När jag läser ditt inlägg känns det som…en brist på mognad snarare än tvärtom.

  5. Jenny Says:

    I o fs förstår jag precis vad du menar…för självklart vill man hellre ha en muskulus och viril tjugofemåring att gosa med än en hängig, grådaskig medelålders trött man. Jag menar, vem vill ha ett intellektuellt eller känslomässigt utbyte när man kan få frottera sig med en slät och skinande kropp?
    Men vad kan jag säga, jag är ju bara en kvinna…såna är vi!

  6. gladatony Says:

    Här finns tydligen många ömma kvinnliga tår att trampa på 🙂 (jag får ju inte bara kommentarer här, utan också via mail). Det är förvånande att en liten mening i mitt inlägg kan orsaka sån upprördhet att man inte ser vad jag egentligen vill säga.

    Tjejer som jag tycker är trevliga, spontana och utåtriktade är oftast för unga för mig. Många känner som jag att de är yngre på insidan än vad födelseattestet säger. 25-åringen som bor i mig ropar efter en jämnårig, men mitt äldre intellekt talar tydligt om för mig att en relation med en sån är dömd att misslyckas.

    Jag har sett det som ett problem att jag inte attraheras av kvinnor i min egen ålder och har tänkt att jag därför är dömd till ett liv i ensamhet. Men härom dagen berördes jag faktiskt på ett angenämnt sätt när jag råkade möta en mer mogen tjej. Det fick mig att tro att det faktiskt kan ordna sig för mig nån gång i framtiden.

    Jag visste att jag riskerade att röra om i ett getingbo när jag skrev det där inlägget. Ungdom och utseende är tydligen en oerhört het potatis. Att jag antydde att sånt attraherar mig var en del i resonemanget och ett försök att vara ärlig. Men att döma av reaktionerna är det inte ärlighet kvinnor vill ha.

    Tvärt emot vad du kanske tror, vet jag att en kärleksrelation inte bygger på utseende. Men för att hitta dit behövs det först en attraktion. Den kan väckas genom vad man ser eller genom andra intryck. Och själv tror jag att ärlighet är en absolut nödvändig ingrediens. Tråkigt att somliga inte verkar hålla med om det.

  7. Filippa är för tjock « Ditt & datt Says:

    […] Filippa råkar finnas med på bild i ett av mina tidigare inlägg. […]

  8. En titt i backspegeln « Ditt & datt Says:

    […] aj. Här finns det många ömma tår som inte vill bli trampade. De inläggen hittar du här och här. Och kanske är det av liknande orsaker som årets mest klickade bild finns i inlägget Schyssta […]

  9. Ola Says:

    Mognad… beror väl på hur man ser det, i min korta livstid har jag hittills kommit fram till att man blir inte mer mogen än när man var klar med puberteten(eller kanske nånstans i mitten). T.ex ser jag ett gäng 60-åringar prata på tåget påminner de mig om ett gäng 14-åringar som sitter och pratar, kanske annat vokabulär men det har fortfarande samma karaktär.
    Jag träffar förvirrade ungdomar, dock träffar jag många förvirrade äldre (nu snackar jag 30+) också, bär på precis samma tankar och funderingar. Skillnaden är väl att den äldre burit på det längre, kanske kan vara svårare att avvänja ett beteende då om det nu skulle handla om ett beteende.

    jag känner mig inte en dag äldre än 16 iaf 😉
    Tony, stay 25 😀

  10. David Spånberger Says:

    Vill säga att jag verkligen uppskattade att läsa dina ärliga funderingar och tänkte dela de tankar de väcker hos mig!

    Jag har hört/läst påståendet att ens personlighet inte är färdig förrän i ungefär 25-årsåldern, men att den sedan däremot genereltt inte ändras så mycket. Om det stämmer så kanske det är så att du är en person som är obekväm med en oförmåga eller ovilja til att förändras med tiden bara för att du är vuxen, och det tror jag i så fall är en positiv egenskap. Det rimmar väl med att låta sig ”förvandlas genom förnyelsen genom sina tankar”! Och det rimmar väl med att ”bli som ett barn”. Och jag tror det är positivt att uppskatta en liknande attityd hos andra.

    Sedan när det gäller det som du upplever problematiskt med att du uppskattar skönheten hos människor av det motsatta könet som är i 25-årsåldern. Vad karaktäriserar en 25-årig människas fysik? Personen har för det första ett tydligt vuxet utseende. Det mesta av kroppen har slutet växa förutom benstommen (som växer sig stark till i ungefär 30 års ålder) och kanske näsa och öron. Samtidigt har en 25-årigs kropp i regel dock inte hunnit fara så illa än utav brist på motion, dålig kost och livets bekymmer. Jag tror helt enkelt att det kan vara så att du i mångt och mycket uppskattar det cirka-25-åriga utseendet därför att du uppskattar ett vuxet utseende som utstrålar hälsa. Sannolikt finns det, om du tänker efter, många kvinnor som är betydligt äldre än 25 och vars fysiska utseende du ändå uppskattar och det delvis för att de tagit och tar hand om sin hälsa och ser ut därefter. Och det ser jag som positivt. Ett hälsosamt utseende kan dessutom vara ett resultat av ett inre karaktärsdrag – att personen försöker vårda Guds tempel efterson hon/han älskar Gud. Det menar jag också är något som är värt att uppskatta.

    Önskar dig det mest välsignade nya året hittills i ditt liv Tony!
    Kram
    //David

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: