Archive for the ‘Idol’ Category

En stjärna föds

december 10, 2011

För bara någon timme sen avgjordes Idol 2011 – den åttonde och sista omgången av svenska Idol. Tävlingen kunde inte ha fått ett bättre avslut. Av alla talangfulla deltagare blev Amanda Fondell den slutliga och värdiga vinnaren. Yes!

Jag har följt Idol ganska flitigt i år och bestämde mig tidigt för att Amanda borde vinna. Den lilla 17-åringen som var så lågmäld och tillbakadragen i intervjuerna, blev som en helt annan människa när hon äntrade scenen och slog oss med häpnad när hon öppnade munnen och började sjunga. Varje vecka har hon bjudit oss på artisteri av världsklass.

Jag vågar påstå att en stor stjärna har blivit född. Vi har bara sett början på en lång artistkarriär.

Nu fortsätter jag att hålla tummarna för att Amanda ska kunna behålla sin personlighet och sin integritet i den tuffa showbranschen. Grattis Amanda!

Annonser

Försenat jubileum

oktober 28, 2010

Den 4 oktober var det tre år sedan jag startade min blogg. Och precis den dagen blev det nåt fel med mitt bredband. Nu har jag levt avskuren och i mörker i drygt tre veckor, men igår eftermiddag kom äntligen en tekniker och fixade det hela. Så nu är jag tillbaka.

Mitt bloggjubileum kommer alltså lite för sent, men jag kör det ändå. Dessutom är det här mitt 200:e blogginlägg. Det är väl ingen som har läst alla och somliga läsare har kommit till på sistone, så jag tänkte tipsa om en del guldkorn från de här tre åren.

Här nedanför kommer ett antal små bilder. Varje bild går att klicka på, så du kan alltså komma till en hel rad inlägg härifrån. Jag är ju en riktig filmnörd, så här är länkar till fyra av mina filminlägg:

Jag råkar ofta in i komiska situationer och gör bort mig på olika sätt. Här är några inlägg som många har skrattat åt:

En hel serie blogginlägg handlar om min digitala konstsamling. Här är två av dem:

Det händer då och då att jag lyckas ta några bra bilder med min lilla digitalkamera. Då kan de hamna på bloggen:

Här är ett par av mina inlägg i ämnet musik:

Jag är mest ute efter att skriva sånt som roar och uppmuntrar. Men visst händer det ibland att jag lägger en åsikt om nånting. Alltid retar det nån:

Mest av allt vill jag påminna om att vi kan må mycket bättre genom att tänka positivt och uppmuntra varandra:

Hoppas du har en stund över för att titta igenom länkarna. Om inte kan du alltid komma tillbaka senare.

Tack till alla er som brukar läsa min blogg. Du vet väl att du alltid kan komma till startsidan genom att klicka på Ditt & Datt-bilden längst upp. Och i högerspalten kan du se vad jag har skrivit under de olika kategorierna.

Välkommen tillbaka och tipsa gärna andra genom att skicka dem den här adressen: https://gladatony1.wordpress.com/

En idol värd namnet

november 29, 2009

Idol 2009 närmar sig sitt slut. Det var ett starkt startfält som hade sållats fram i höstas och under veckorna som gått har fler och fler fått lämna tävlingen. Nu återstår bara tre och i mitt tycke är det de tre bästa – Calle, Erik och Tove.

Det är riktigt spännande inför semifinalen och finalen de närmaste två fredagarna. Det känns som att det kan gå hur som helst och alla tre är värdiga vinnare. Men jag tror på Tove.

För att kunna kallas idol räcker det inte med att vara en bra sångare. Det gäller också att ha det rätta självförtroendet, utstrålningen, scennärvaron och publikkontakten. Det handlar kort sagt om att ha scenen som sitt naturliga element.

Tove har allt det där och dessutom massvis av charm och attityd. Och hon lyckas alltid pricka helt rätt med scenkläderna. Men det är klart – allt klär en skönhet, brukar man ju säga. Hennes svagaste insatser i tävlingen har mest haft att göra med olyckliga sångval. Men för det allra mesta har hon hittat rätt även där.

Härom veckan sjöng hon Sandie Thom’s I wish I was a punkrocker, först a capella och sen bara ackompanjerad av trummor och lite kör. Det var en musikalisk högtidsstund som gav mig rysningar. Jag tänkte bara ”världsklass” och kände på mig att den här tjejen kan gå hur långt som helst. 16 år och redan en fullfjädrad artist!

Därför hoppas jag på att Tove blir årets idol. Eller som Agneta Sjödin en gång sa: ”Jag håller alla tummar jag har”.

Mot oändligheten… och vidare!

mars 29, 2009

mzem

Dagens rubrik är ett känt citat från Buzz Lightyear i filmen Toy Story. Jag tycker den passar rätt bra när jag tänker på Måns Zelmerlöw.

TV-serien Idol kan uppfattas som ett ganska lättviktigt spektakel, men nu efter några årgångar kan man med facit i hand konstatera att ett antal stjärnor har fötts där. Tänk bara på Daniel, Darin, Agnes, Amanda och allt vad de heter. Och så Måns förstås.

Måns berättade själv, när han var gäst hos Babben Larsson förra året, att han tog tiden i Idol med en klackspark och mest njöt av uppmärksamheten. Det var först när han var med i Let’s dance och såg hur hårt hans medtävlare tränade, som han insåg att han borde kämpa för att komma någonstans. Och så visade det sig att han behärskade både sången och dansen.

Sen fick han vara Elaka Måns i musikalen Footloose och har varit med ett par gånger i Melodifestivalen och dessutom i 2007 års mest älskade julreklam. Den lite omogne Idol-deltagaren med pojkbandsvarning har visat sig vara en mångsidig artist, som vi kommer att få se mycket av. Jag hoppas bara att han kan behålla spelglädjen och den positiva attityden. Det är inte alla som mår bra av framgång, har man förstått.

När jag åkte hem från nattjobbet härom morgonen och lyssnade på Rix MorronZoo på bilradion, sjöng Måns en akustisk version av årets Melodifestival-låt Hope and glory, ackompanjerad av vår gemesamme vän Moh Denebi. (Jo, jag har också turnerat med Moh när jag var körledare i tidigare tider.) Den avskalade versionen av sången, utan festivalarr och danstjejer, lyfte låten till nya höjder. Så där i bilen blev jag till slut övertygad om att Måns verkligen är en riktig stjärna.

Tappad fattning

november 29, 2008

idoljohan

Jag är en sån där som ivrigt följer Idol varje fredagkväll i TV4. Det här året har det varit rätt bra kvalité på de flesta som klarade gallringarna inför ”slutspelet” och bara några få stolpskott.

Det som varit en smula frustrerande är att många riktigt bra, har tvingats lämna programmet en efter en. Men samtidigt har en del som varit rätt svaga och ensidiga från början, gjort riktiga framsteg. Därför känns inget självklart nu när finalen snart är här. Men om jag får säga min mening, så är det Kevin från Malta/Norrbotten som är den helgjutna artisten. Han har klarat alla utmaningar med bravur och borde bli den slutliga vinnaren.

Igår fick vi bevittna hur ett av Johan Palms tjejfans helt tappade kontrollen och skrek hysteriskt när han sjöng. Jag associerade till Beatles-hysterin för länge sen, då flickor skrek och svimmade på löpande band. Att se nåt liknande i direktsändning var en märklig upplevelse.

Gospel var kvällens tema med Carola som coach och extra jurymedlem. De övriga i juryn skruvade olustigt på sig och pressade fram en del löjliga kommentarer. Det är ju lite pinsamt när det blir religiöst, tydligen. Den riktiga gospelglädjen infann sig först när idolerna sjöng en riktigt ösig låt tillsammans med Carola.

Svängig gospel och en hysteri som man knappast ser på några frikyrkliga möten – så kan en kväll i populärkulturens tecken se ut. Det var underhållning som heter duga.

Kan inte låta bli att avsluta med det här roliga klippet från tvplaneten.se idag. Gry Forssell ska tydligen först leda en TV-serie, innan någon ser till att hon blir gravid. Det kallar jag detaljplanering.

gry1

Mitt hjärta smälter

december 20, 2007

agnes.jpg

Jag kapitulerar! Det är lika bra att erkänna det. MQ:s julreklam med Måns och Agnes gick rakt in i hjärtat på mig, precis som på de flesta andra. Vem hade trott det härom året när vi fick se de här två ducka för Idol-juryns ocensurerade kommentarer? Men nu kan man bara gratulera MQ. De kunde inte ha gjort mer rätt i sin julkampanj. Låten och videon hör till dom mest nedladdade just nu.

En nära släkting till mig satte nästan i halsen när hon såg reklamfilmen första gången. Hon ropade rätt ut: ”Hon får kyssa Måns!”. Och det är klart, hade jag varit hundra år yngre så hade jag antagligen ropat samma sak fast tvärtom: ”Han får kyssa Agnes!”.

Det är nånting med jultiden som påverkar oss på ett positivt sätt. Det är som om alla juleljus får våra frusna nordiska hjärtan att smälta lite grann. Vi blir extra mottagliga för varma känslor och positiva budskap. Vi sänker garden och erkänner att vi behöver kärlek, omtanke och goda vänner.

Kanske beror det på att vi vet att många är oerhört ensamma under julen – ännu mer än annars. Då blir vi desto mer tacksamma för den närhet vi får, även om den är liten. Och just därför har också Röda Korset gjort helt rätt med sin kram-kampanj.

Och tänker man på vad julen egentligen handlar om, så är det de som har det sämre som står i fokus. Han som föddes för länge sen och bäddades ner i en krubba bland kossorna och som blev flykting redan som nyfödd, visste hur de svagaste i samhället hade det. Hur den händelsen har lett till köphysteri med julklappar som kostar tusenlappar är en gåta.

Så kom ihåg det som är viktigast i jul. Ta hand om varandra, slösa med kärleken, ring nån som är ensam. Och gör som Röda Korset: Krama varandra!