Archive for the ‘Mat’ Category

Vad gör vi den 6 juni?

maj 6, 2008

Idag är det en månad kvar till Sveriges nationaldag. Vår nyaste helgdag då de flesta är lediga i stället för Annandag Pingst, som väl egentligen inte var något att fira.

När jag tänker på nationaldagen känner jag en rätt stor frustration. Den dagen har liksom inte satt sig än. Det borde ju vara en stolt och glad dag, men i stället är det en slags traditionslös icke-helgdag. Det enda som händer är att nån tråkig gubbe står och håller tal på ett torg. Möjligen ackompanjerad av en trött hornmusikkår.

Något måste göras! Nationaldagen borde inte vara en dag i tråkighetens tecken, utan en festlig sådan. Titta bara på amerikanernas 4th of July eller norrmännens 17:e Mai.

Vi har väl kommit förbi de år då man fick skämmas för att vara svensk. Den tiden då svenska flaggan var en symbol för rasism. Om inte förr är det dags att återta flaggan nu. Man kan vara en stolt svensk utan att vara fotbollshuligan.

Men hur ska vi fira? Jag tycker det vore kul att införa nån speciell och udda tradition som man gör hemma eller tillsammans med vänner den där dagen. Speciell mat? Speciella kläder? Speciella lekar eller andra aktiviteter? Inte vet jag. Men nåt måste det bli!

I Thailand har man nyligen firat Songkran – det thailändska nyåret. Då har man vattenkrig överallt. Ung och gammal, hög och låg kastar hinkvis med vatten på varann eller skjuter med gigantiska vattenpistoler. Ska vi ta upp den traditionen, kanske?

Men det är klart. Somliga anser ju att allt firande måste kombineras med överdrivna mängder av alkohol. Och då kan ju det där med att kasta vatten på varann få helt fel innebörd.

Mat som kräver pinnar

februari 22, 2008

pinnar.jpg

För rätt många år sen skulle jag gå ut och äta med mina jobbarkompisar i Stockholm. Någon rekommenderade den japanska restaurangen Samuraj, som ligger ett stenkast från Karlaplan. Vi fick samtidigt veta att man på restaurangen inte såg med blida ögon på gäster som bad om kniv och gaffel. Det var pinnar som gällde.

Sagt och gjort. Vi åt fantastisk god mat, som man lagade själv vid bordet. Och vi gjorde det med pinnar. Inte var det lätt, men det gick till slut.

Med åren har det blivit många tillfällen att använda pinnar. Och övning ger färdighet. När jag var i Bejing härom året, frågade mina nya kinesiska vänner hur jag kunde vara så bra på att äta med pinnar. Jag får väl erkänna att jag kände en viss stolthet vid den kommentaren.

Sanningen att säga har pinnar blivit en självklarhet när jag äter asiatisk mat. Det skulle kännas helt fel att äta thailändskt eller kinesiskt med kniv och gaffel. Till och med när jag är ensam hemma och lagar nåt asiatiskt bara till mig själv, är det pinnar jag äter med.

Prova själv! Rätt redskap förhöjer matupplevelsen.

För många kockar?

oktober 9, 2007

femkockar.jpg

Igår var det idékväll hos oss. Vi hade fixat taco för ett helt kompani, men till slut blev vi bara fem stycken: R, B, L, Ida och jag. Och det var inte så bara, skulle det visa sig.

Med magarna fyllda av taco och glass satte vi igång med idéandet. Vi hade bestämt oss för att åstadkomma nån slags musikgrej/musikal eller så. När diskussionen tog fart fick jag en obehaglig känsla av att vi var för många kockar om soppan. Motstridiga åsikter och missförstånd förebådade att det kanske inte skulle bli nån soppa alls, utan mest pannkaka av alltihop.

Ibland kan det vara svårt att komma nån vart när för många ska vara med och tycka. Enklast vore förstås att vara själv, men hur kul är det? Nej, det är när man bollar med andra som kreativiteten flödar som bäst.

Till slut redde vi faktiskt ut alla trassliga tankar och blev ganska överens. Hoppets låga som hade fladdrat betänkligt, flammade åter igen upp. Det kommer att bli nåt. Och det kommer att bli fint och fantastiskt. Hoppas vi.

Eller som jag sa vid nåt annat tillfälle: ”Jag tror vi är överens alllihop – i alla fall jag”.

Kyckling och Mah Jong

oktober 8, 2007

mahjong1.jpg

Igår var det söndag. Gick till kyrkan på förmiddagen och lite senare var jag och Ida bjudna till goda vänner (familjen G) på middag. Kyckling i kokosmjölk – helt enkelt underbart!

Efter maten bjöd 15-åriga Re på kakor, som nog skulle ha sett ut och smakat på ett helt annat sätt. Men jag förlät henne, för hon är en vän som jag älskar – helt enkelt underbar!

På kvällen kom de vuxna från fam G – Ro och Ch – hem till oss för att spela Mah Jong. Vi hade nog alla lite Mah Jong-abstinens – särskilt Ro och Ch, som inte har spelat på ganska länge.

Mah Jong är ett märkligt och fascinerande kinesiskt spel där man bygger en mur och ropar saker som ”Pong” eller ”Kong” eller ”Jag sitter på en sten”. Det är på samma gång rätt enkelt och ganska komplicerat. Men det fina är att man kan prata om ditt och datt samtidigt som man spelar. En slags totalupplevelse – helt enkelt underbar!