Archive for the ‘Media’ Category

Mina minuter som kändis

augusti 22, 2017

15min-1

Konstnären Andy Warhol lär ha sagt: ”In the future everybody will be world famous for fifteen minutes”. I förra veckan var det min tur.

I Allsång på Skansen har TV-publiken varje vecka utmanats att spela in videoklipp och kanske få chansen att sjunga tillsammans med publiken i direktsändning. Inför sommarens sista program skickade jag in ett klipp med den utvalda sången Waterloo och fick snart det glada beskedet: Jag hade vunnit!

15min-2

På tisdagen bar det av till Stockholm och Skansen. Trevliga människor från SVT gav mig instruktioner om hur det skulle gå till. Först ett genrep vid 17-tiden och sen var det snart dags för den riktiga sändningen. En bit in i programmet efter en sång av Jill Johnson var det min tur. Jag fick ett par korta frågor av Sanna Nielsen, som presenterade mig innan min sånginsats.

Jag kände mig väldigt avspänd, inte det minsta nervös konstigt nog. Så allt kändes bara bra och roligt. Jag kom ihåg hela den lite trixiga sångtexten och höll tonen rätt hyfsat. Skönt!

15min-3

Det jag inte hade väntat mig var den stora uppmärksamheten kring min medverkan. Artiklar i ett par olika dagstidningar och två direktsända radiointervjuer i P4. På min Facebook-sida har det varit sprängfyllt med kommentarer och gilla-markeringar och alla möjliga människor jag träffar har sett programmet och tyckt att jag gjort det bra.

Det är väl så här det känns att vara kändis. Jag insåg så klart att det bara skulle vara några dagar för mig, men det var kul att få känna på.

Bortsett från min insats så var det en upplevelse att få sitta på en bra plats i publiken, känna stämningen och se den lysande showen. Man får stor respekt för de proffsiga artisterna och musikerna.

15min-4

Slutintrycket är att det var en jättekul upplevelse. Nu har några dagar gått, så livet har återgått till det normala. Underbart är kort.

Annonser

Bästa reklamen

februari 1, 2015

icastig-1

Även om jag själv har jobbat på reklambyråer under stora delar av mitt liv, är jag evigt trött på TV-reklam. Framför allt är det störande när man vill se en bra långfilm på TV. Man tappar liksom känslan och rytmen i det man ser. Många reklamfilmer saknar profil och ofta kommer man inte ens ihåg vilket varumärke det var som marknadsfördes.

Så när reklamavbrottet kommer känns det som något störande. Utom i ett fall – ICA-filmerna. Sveriges bästa TV-reklam kommer från ICA!

icastig-2

I december 2001 började ICA producera reklamfilmer med hjärta och hjärna. I spetsen för rollkaraktärerna står ICA-Stig – ända från starten och tills idag spelad av Hans Mosesson. Filmerna är skrivna som korta sketcher som roar oss tittare, samtidigt som man visar upp utvalda varor. Tre gånger har de vunnit reklambranchens prestigefyllda pris Guldägget.

Idag – den 1 februari 2015 – lämnar Hans Mosesson gänget i ICA-butiken. Och det blev Loa Falkman som fick uppgiften att ta över hans mantel (eller egentligen hans ICA-kavaj).

icastig-3

Frågan är om det finns någon motsvarande reklamfilmserie i världen. ICA-reklamen är unik och att den fortsatt enligt samma koncept i alla år, måste betyda att den lockar kunder. Vi tittare har blivit vänner med karaktärerna i reklamen. Därför är det med både sorg och tacksamhet vi tar avsked av Hans som ICA-Stig.

Här är ett par av mina personliga ICA-favoriter:

Tack och farväl, Andraé Crouch!

januari 12, 2015

acrouch1

En av mina musikaliska hjältar har gått ur tiden. Andraé Crouch dog av en hjärtinfarkt den 8 januari. Många har nog aldrig ens hört hans namn, trots att mer än 100 av hans låtar finns på Spotify.

Andraé Crouch är en legend inom gospel och har kallats ”Den moderna gospelmusikens fader”. Han föddes 1942 och redan som 11-åring blev han pianist i sina föräldrars kyrka. Snart började han skriva de låtar som skulle bli stilbildande, älskade och sjungna av människor över hela världen. Han turnerade flitigt tillsammans med sin sånggrupp ”The Disciples” och jag har sett flera av hans konserter i Sverige.

acrouch2

Han spelade in 19 skivor och dessutom finns det en lång rad samlingar med hans låtar. Både Elvis Presley och Paul Simon har gjort covers på hans sånger.

Vid sidan av gospelmusiken har Andraé Crouch samarbetat med Stevie Wonder, Elton John och Quincy Jones. Han ansvarade för körinsatserna på Michael Jacksons ”Man in the Mirror” och Madonnas ”Like a Prayer” och medverkade på  soundtracken till Lejonkungen och Purpurfärgen.

Andraé Crouch belönades sju gånger med Grammy Award och han har en stjärna på Hollywood Walk of Fame.

acrouch3

Andraés sångtexter är enkla budskap om en stark och positiv tro på Gud. En tro som är tillgänglig för alla och som kan öka glädjen och livskvalitén på ett väldigt tydligt och avgörande sätt.

Jag tror knappt att någon musiker har påverkat mig så starkt som Andraé Crouch. Under mina år som körledare sjöng vi flera av hans sånger och jag har oräknerliga gånger suttit och klinkat dem på mitt piano. Här nedanför kan du se två videoklipp med hans låtar.

Tack Andraé för allt du har gett mig och så många andra! Jag är säker på att vi ses där uppe så småningom.

Film Film Film, del 20

september 16, 2013

Bild

Hösten är här. Löven gulnar, mörkret sänker sig tidigare och det känns gott att kura i soffan till en bra film. Den här gången har jag valt att skriva om några ”gula” filmer.

Film20-b

Little Miss Sunshine är en tragikomisk road movie om en familj i kris. Trots alla möjliga problem och vansinniga händelser, är det här en film som bjuder på många skratt och en väldigt god eftersmak.

Film20-d

En enkel till Antibes handlar om den åldrade George, som vägrar att låta sina barn placera honom på ett vårdhem. Han har andra planer. Bra idé och bra rollinsatser, framför allt av Sven-Bertil Taube. Men trots det känns det som att filmen aldrig riktigt lyfter.

Film20-c

Quentin Tarrantino gillar bloddrypande historier och i Kill Bill passerar han nästan gränsen för vad man orkar se. Men trots det är filmen sevärd. Tarrantino är en mästerlig filmskapare och en stor stilist. Men känsliga personer varnas!

Film20-e

Små citroner gula överraskade mig. En romantisk komedi på svenska – kan det va nåt att ha? Ja, absolut! Jag har svårt att sätta fingret på vad det är som gör att allt blir så rätt. Det bara fungerar.

När jag såg den första gången, tyckte jag att killen i filmen var överdrivet töntig. Men efter att ha sett den igen med några tjejkompisar, visade det sig att han gick hem totalt hos dem. Så missa inte att se en film som lämnar alla med ett leende på läpparna.

Film20-f

Till sist en film som handlar om färgade hembiträden i USA i början av 1960-talet – Niceville. Det är lite otippat att det temat skulle vara så intressant, men man dras snabbt in i handlingen och kan inte undgå att bli engagerad. Bra story, väl berättad, välspelad. En riktigt, riktigt bra film, som behöver ses!

Celebert besök

september 5, 2013

Bild

Min säng är bäddad med ett påslakan designat som den amerikanska flaggan. Om någon frågade hur jag kan tänka mig att sova under det, skulle jag svara: ”Det där är inget statement. Det är ett lakan.”

USA verkar vara en het potatis för somliga människor, men för mig som aldrig har varit särskilt intresserad av politik, är det inte så överkänsligt. President Obamas Sverige-besök igår har fått mig att tänka lite extra runt mina känslor för ”det stora landet i väster”.

Bild

Att jag mest är postivit inställd till USA, beror nog på att jag har varit där några gånger, första gången när jag var 13 år. På den tiden reste folk inte så långt och när jag kom tillbaka fick jag berätta om min resa i skolan.

Självklart finns det både gott och ont att säga om USA. Amerikanerna är stolta över sitt land, något som vi borde se mer av i Sverige. Men många amerikaner verkar ha dålig koll på vad som händer utanför USA:s gränser.

En sak som är häpnadsväckande är de vitas syn på färgade, ända in i ganska modern tid. För 50 år sen kämpade medborgarrättsrörelsen för lika villkor mellan svarta och vita. Då hade det varit helt otänkbart att välja en president som Obama. Men att han har den posten nu måste betyda att mycket har hänt sen dess.

Bild

Obama ger intryck av att vara en trevlig karl. Många pratar högljutt om vad han borde och inte borde, men jag tror inte att många skulle vilja byta jobb med honom.

Efter att ha följt nyheterna under gårdagen, tänker jag att det kräver en stark person för att klara att ständigt leva med risken för attentat och samtidigt vara skärpt under alla studiebesök och debatter.

Så när jag kryper ner under stjärnbaneret i kväll har jag inga större betänkligheter. Dessutom är det bara ett lakan.

Bild

One?

maj 17, 2013

Bild

Spänningen är stor inför morgondagens final i Eurovision Song Contest i Malmö, som är världens största live-produktion. Man får hålla tummarna för att allt ska klaffa.

Jag hoppas förstås att det ska gå bra för Robin Stjernberg, men det finns många andra bra låtar. Alla de fem nordiska länderna är med i finalen och danska Emmelie de Forest är favorittippad. Låten är bra, framförandet snyggt och Emmelie själv är vacker som en dag.

Bild

Själv har jag funderat på årets underrubrik ”We are one”. Det känns lite ironiskt med ett sånt tema i en tid då det mer än någonsin handlar om individualim, att satsa på sig själv, vara snygg, tränad, populär – kort sagt att vara universums centrum.

Snart borde vi förstås nå till en gräns där det där ihåliga tänkandet liksom kraschar och folk förstår att ensam inte alls är stark. En ensam tunn tråd är lätt att slita av, men när många trådar tvinnas till ett rep kan det klara nästan vad som helst. Så är det med människor också. Vi är gjorda för varann och klarar livet mycket bättre tillsammans. Men då krävs det lite ödmjukhet och acceptans och vilja att släppa andra inpå livet.

Bild

Man ska förstås se ”We are one” ur det internationella perspektivet, men även här känns det rätt avlägset att vi skulle känna oss ett med vartenda land i Europa. Så länge EU bara handlar om lagar, ekonomi och hur en gurka får se ut, lär vi inte komma närmare varandra. Nej, först måste människan hamna i centrum.

Men det är klart, Eurovision är kanske inte så fel forum för ”We are one”. Musiken är ju ett språk som når över alla gränser med texter om kärlek och medmänsklighet. Om såna budskap får flytta in i våra hjärtan så har vi kommit en bit på väg.

Bild

Språkligt handikapp

februari 18, 2013

svordomar

När du läser detta kanske du anser att jag är inkrökt och forntida. Men vi har ju åsiktsfrihet i vårt land och nu tänker jag använda mig av den rätten.

Så här är det: Jag tycker riktigt illa om svordomar. Så illa att jag ibland nästan mår fysiskt dåligt när det blir för mycket av den varan. Inte nog med att jag får in skräpet i öronen. Det kan kännas som att det borrar sig rätt in i hjärtat och gör ont.

Att höra alla som svär till vardags har jag nästan blivit avtrubbad mot, men när jag sitter i TV-soffan, kopplar av och liksom har sänkt min gard, då blir jag desto mer störd. Som i Melodifestivalen i lördags. När jag hör Körberg, Ronander & Co sjunga ”En riktig ##### schlager”, då kan jag inte ens gilla melodin. Det där ständigt upprepade ordet förstör hela låten.

svordomar2

Och så programledarna då. Alltså, jag gillar Gina Dirawi, som är naturlig och begåvad. Hon kan troligen inte hjälpa att den som skriver hennes manus ibland hittar på så krystade skämt, så hon måste tala om för publiken att det är dags att skratta. Men måste hon svära???

Man får ju förstå att deltagare i program som ”X-faktor”, ”Så mycket bättre”, ”Let’s dance” och allt va de heter, inte har förståelse för vilket språk som passar i TV-rutan. Men programledarna borde veta, liksom jurymedlemmar och liknande! Tänk om nyhetsuppläsarna i TV skulle uttrycka sig likadant. Det skulle nog de flesta ha svårt att acceptera.

Det är sorgligt att så många lider av detta språkliga handikapp. Några få svordomar används till att uttrycka beundran, förvåning, vrede, tacksamhet, förtvivlan, glädje och en lång rad andra känslor, när vårt svenska språk är så rikt. Det är fullt av ord som kan måla det vi vill säga i långt fler nyanser.

Fotbollsfri zon

juni 27, 2012

Jag blev väldigt sugen på att gå på bio i kväll, så jag ringde min vän K. Men att få honom som sällskap var dömt att misslyckas, för det är tydligen nåt fotbollselände på TV i kväll igen. EM verkar vara oändligt.

Jag har aldrig varit särskilt intresserad av fotboll, men för åtta år sen övergick ointresset i nån slags allergi. Då hade vi under några veckor en kille inneboende, som skulle göra praktik i närheten. Men på något sätt lyckades han smita ifrån praktiken och varje gång jag var hemma låg han i soffan och såg på fotboll. Mitt välkända tålamod var då som bortblåst.

Min bild av fotboll är att TV-rutan visar en grön plan där inte mycket händer under en och en halvtimme. Bollen skickas fram och tillbaka, men hamnar i stort sett aldrig i mål. Ändå skränar publiken konstant och kommentatorerna gapar för att överrösta dem. Om en spelare råkar peta på en annan, slänger sig denne ner på marken och vrider sig i påhittade plågor, för att om möjligt få frispark eller straff. Och när man tror att det äntligen är slut, blir det alltid förlängning och straffar, så vi som väntar på att se nåt annat får vänta i evigheter.

Den här bildmixen som jag har gjort, säger väl allt egentligen:

Inget illa ment mot alla fotbollsvänner, men låt mig slippa!

I år har jag tänkt så här i mitt stilla sinne: Här är jag – en kreativ och snäll singel-man, som inte ser på fotboll. Kvinnorna borde stå i kö utanför min dörr! Men inte är det så! Det är rätt konstigt, tycker jag.

Stormvarning

augusti 28, 2011

Då och då blir vi människor påminda om vår litenhet, som nu när östra USA härjas av orkanen Irene. I sydstaterna är man van vid orkanrisken varje år, men Irene drabbar även områden längre norrut. I skrivande stund har utkanten av orkanen nått New York.

Jag befinner mig just nu i USA med mina föräldrar och vi kan knappt fatta vilken sagolik tur vi har haft. Vår resa har varit planerad sedan länge. Vi var i New York i början av den här veckan och hade strålande väder. När vi flög vidare mot Florida under torsdagen blev det en riktigt gropig färd. Vi landade i West Palm Beach kraftigt försenade eftersom orkanen just passerade och att dess ytterkant touchade Floridas kust.

Det var problem att få ner planet, som cirklade runt gång på gång innan man lyckades gå in för landning. Flygkaptenen såg rätt medtagen ut när vi lämnade planet. Vi fick senare veta att 800 flyg har blivit inställda efter vårt.

Jag antar att det sägs en del om orkanen i svenska media, men här är den helt dominerande i TV dygnet runt. Sällan har så många människor berörts av en orkan här. I Florida andas man nu ut, när Irene har passerat. Men i North Carolina är folk inte lika glada. Och tidigare ställde den till stora skador på Bahamas.

I New York har alla Broadway-shower ställts in och tunnelbanor och flygplatser är stängda sedan lunchtid idag. Borgmästaren Michael Bloomberg har varnat allvarligt för vad som kan hända när Irene går rakt in över Manhattan. 300.000 människor har beordrats att evakuera. Bloomberg slår fast att det inte bara är korkat att stanna kvar – det är dessutom ett lagbrott.

Hur det går till slut får vi veta de närmaste dygnen. Själva konstaterar vi att vi undgick alla problem med orkanen trots att vi besökt både New York och Floridas östkust under den här veckan. Känns som änglavakt.

Audrey Hepburns livstips

augusti 16, 2011

Skådespelerskan Audrey Hepburn (1929-1993) var en av de största stjärnorna i amerikansk film under 50- och 60-talet. Lite överraskande kanske, för hon var inte precis stöpt i samma form som sina överdrivet kurviga kvinnliga kolleger, som Mae West, Rita Hayworth och Marilyn Monroe.

Audrey fick som 24-åring en Oscar för bästa kvinnliga huvudroll i Prinsessa på vift och gjorde en rad andra minnesvärda roller, till exempel i My fair lady och Frukost på Tiffany’s. Hon var otroligt populär och blev något av en modeikon under sina glansdagar. Under senare delen av sitt liv var hon UNICEF-ambassadör.

Vad jag inte visste tidigare är att Audrey Hepburn ibland kom med underfundiga kommentarer, som tyder på både humor och livsvisdom. Här är ett exempel:

”Vill du ha vackra ögon, se det goda hos andra. Vill du ha vackra läppar, använd bara vänliga ord. Och vill du ha balans i livet, gå med vetskapen att du aldrig är ensam.”

Kloka ord, som det är lätt att skriva under på även idag.

Ett annat av hennes mest kända citat, är en slags självdeklaration eller trosbekännelse, kanske man kan säga. Den är också väldigt tänkvärd:

Om någon skulle fråga om min trosbekännelse så tror jag förstås på Gud Fader allsmäktig o.s.v. Men jag har även en trosbekännelse på ett mer jordnära plan, de principer som jag ser på världen genom. De stämmer rätt väl överens med Audrey Hepburns.

Nu för tiden verkar det som om många inte har några principer alls, utan bara följer med dit vindarna råkar bära. Men har man tänkt och vet vad man tycker, kan man påverka sina omständigheter och få ett bättre liv dag efter dag.

Om du tycker att livet mest är förvirrande och låter dig styras av omständigheter, kanske det är dags att du också formulerer nån slags trosbekännelse, precis som Audrey Hepburn.