Archive for the ‘Reklam’ Category

Min digitala konstsamling, del 11

december 19, 2015

tomten-1

Förr var tomten en obehaglig och grå liten varelse, som skrämde folk och fä på bondgårdarna. Nu är han en storvuxen och gladlynt person, klädd i rött. Det kan vi bland andra tacka Haddon Sundblom för.

tomten-2

Haddon Sundblom (1899-1976) föddes i Michigan i en svenskspråkig familj. Fadern kom från Åland och modern från Sverige. Säkert hade han influenser från Jenny Nyström och av tyska och holländska tomtar när han 1931 skapade Coca-Colas jultomte.

tomten-3

Nu känns det att det är precis så här en riktig tomte ska se ut. Rundlagd och äppelkindad med långt vitt skägg och röda kläder med vita pälsbrämer. Och snäll förstås.

tomten-4

Under 35 år målade Haddon Coca-Colas tomte i bilder som fortfarande används. Men han skapade också andra motiv för företaget och arbetade även med illustrationer till noveller.

Haddon Sundblom blev mentor för många andra samtida illustratörer, bland annat Gil Elvgren, som jag skrivit om tidigare. Elva år efter sin död fick Haddon en plats i The Illustrators Hall of Fame.

tomten-5

När jag var i Stockholm nyligen gick jag förbi en busshållplats med en av Haddons tomtebilder och rubriken ”Gör någon glad”. Jag fattar givetvis hur Coca-Cola tycker att man ska göra någon glad, men jag valde att tänka vidare. Med tanke på hur situationen är i vårt land och hur kallt det har blivit mellan människor, kan man inte gärna ge en bättre uppmaning idag.

tomten-6

Hur gör man någon glad? Jag tror det handlar om att visa att man uppskattar och bryr sig om andra. Tala om för din familj och dina vänner att du älskar dem. Våga uppmuntra någon. Ring till den som är ensam. Var extra generös mot en tiggare. Öppna ditt hem för någon som tvingats fly från sitt.

Varje vänlig handling hjälper till att tina upp det där kalla. Så hur tänker du göra någon glad?

De flesta bilderna: © Haddon Sundblom

Annonser

Bästa reklamen

februari 1, 2015

icastig-1

Även om jag själv har jobbat på reklambyråer under stora delar av mitt liv, är jag evigt trött på TV-reklam. Framför allt är det störande när man vill se en bra långfilm på TV. Man tappar liksom känslan och rytmen i det man ser. Många reklamfilmer saknar profil och ofta kommer man inte ens ihåg vilket varumärke det var som marknadsfördes.

Så när reklamavbrottet kommer känns det som något störande. Utom i ett fall – ICA-filmerna. Sveriges bästa TV-reklam kommer från ICA!

icastig-2

I december 2001 började ICA producera reklamfilmer med hjärta och hjärna. I spetsen för rollkaraktärerna står ICA-Stig – ända från starten och tills idag spelad av Hans Mosesson. Filmerna är skrivna som korta sketcher som roar oss tittare, samtidigt som man visar upp utvalda varor. Tre gånger har de vunnit reklambranchens prestigefyllda pris Guldägget.

Idag – den 1 februari 2015 – lämnar Hans Mosesson gänget i ICA-butiken. Och det blev Loa Falkman som fick uppgiften att ta över hans mantel (eller egentligen hans ICA-kavaj).

icastig-3

Frågan är om det finns någon motsvarande reklamfilmserie i världen. ICA-reklamen är unik och att den fortsatt enligt samma koncept i alla år, måste betyda att den lockar kunder. Vi tittare har blivit vänner med karaktärerna i reklamen. Därför är det med både sorg och tacksamhet vi tar avsked av Hans som ICA-Stig.

Här är ett par av mina personliga ICA-favoriter:

Stolthet och fördom

maj 20, 2011

Det är OK att vara lite stolt ibland, till exempel över platsen där man bor – en slags bekräftelse på att man är på rätt plats i livet. Jag är oerhört stolt över att vara född och uppväxt i Stockholm. Då var det absolut otänkbart att bo någon annanstans. Någonsin.

Nu bor jag sedan en massa år tillbaka i Aneby – ett litet samhälle på den småländska landsbygden. Aneby är precis ett sånt ställe som jag skrattade och fnös föraktfullt åt när jag bodde i Stockholm. Men nu sitter jag här själv och genom mitt köksfönster ser jag bara röda hus.

Vad finns det att vara stolt över här då? Tja, man får kanske anstränga sig en smula för att hitta något att skryta med. Här finns södra Sveriges högsta vattenfall. Men med sin höjd på 20 meter är det inte precis nåt Niagara.

Eftersom jag är lite svag för snygga fotomodeller, är jag stolt över att Mona kommer härifrån. Ja, hon kommer egentligen från Bälaryd, som är en slags förort till Aneby. Egentligen inte mycket mer än en krök på vägen.

Mona Johannesson var en hästtokig 14-åring som inte brydde sig det minsta om mode, när hon upptäcktes av en modellscout vid ett besökt på Gothenburg Horse Show. Hon började jobba som modell på skolloven och på heltid efter gymnasiet, då hon fick sitt internationella genombrott.

Nu är hon en av de mest kända svenska modellerna och har jobbat för stora namn som Chanel, Valentino och Dolce & Gabbana, bara för att nämna några. I Sverige känner vi igen henne som tjejen i JC-reklamen. För de miljoner hon har tjänat som modell, har hon skaffat sig en egen hästgård i Växjö-trakten.

Så jag sitter vid mitt köksbord, njuter av den lantliga utsikten och känner mig lite stolt över vattenfallet. Men mest över Mona.

Försenat jubileum

oktober 28, 2010

Den 4 oktober var det tre år sedan jag startade min blogg. Och precis den dagen blev det nåt fel med mitt bredband. Nu har jag levt avskuren och i mörker i drygt tre veckor, men igår eftermiddag kom äntligen en tekniker och fixade det hela. Så nu är jag tillbaka.

Mitt bloggjubileum kommer alltså lite för sent, men jag kör det ändå. Dessutom är det här mitt 200:e blogginlägg. Det är väl ingen som har läst alla och somliga läsare har kommit till på sistone, så jag tänkte tipsa om en del guldkorn från de här tre åren.

Här nedanför kommer ett antal små bilder. Varje bild går att klicka på, så du kan alltså komma till en hel rad inlägg härifrån. Jag är ju en riktig filmnörd, så här är länkar till fyra av mina filminlägg:

Jag råkar ofta in i komiska situationer och gör bort mig på olika sätt. Här är några inlägg som många har skrattat åt:

En hel serie blogginlägg handlar om min digitala konstsamling. Här är två av dem:

Det händer då och då att jag lyckas ta några bra bilder med min lilla digitalkamera. Då kan de hamna på bloggen:

Här är ett par av mina inlägg i ämnet musik:

Jag är mest ute efter att skriva sånt som roar och uppmuntrar. Men visst händer det ibland att jag lägger en åsikt om nånting. Alltid retar det nån:

Mest av allt vill jag påminna om att vi kan må mycket bättre genom att tänka positivt och uppmuntra varandra:

Hoppas du har en stund över för att titta igenom länkarna. Om inte kan du alltid komma tillbaka senare.

Tack till alla er som brukar läsa min blogg. Du vet väl att du alltid kan komma till startsidan genom att klicka på Ditt & Datt-bilden längst upp. Och i högerspalten kan du se vad jag har skrivit under de olika kategorierna.

Välkommen tillbaka och tipsa gärna andra genom att skicka dem den här adressen: https://gladatony1.wordpress.com/

Min digitala konstsamling, del 8 och en halv

augusti 8, 2010

Här kommer ett sidospår från mitt förra inlägg. En konstnärs popularitet kan bland annat mätas i hur ofta han kopieras. Här är några exempel på Norman Rockwell-kopior.

Den pastellfärgade bilden här nedanför hittade jag för rätt många år sen i en reklamfolder för JC eller Rabbit, där de ville sälja studentkläder. Idén kommer helt tydligt från den härliga Rockwell-bilden.

Och här har en disneytecknare gjort en Musse- och Mimmi-version av Rockwells unga förälskade par.

Nästa exempel är ingen tecknad kopia, utan hämtad från den utmärkta filmen Vittne till mord med Harrison Ford. Här har regissören Peter Weir gjort en tydlig hyllning till Norman Rockwell i en av filmens scener, som är en nästan direkt kopia av bilden här nedanför – både utseende- och idémässigt.

Mest kopierat är ändå Rockwells suveräna självporträtt ”Triple self”, som du ser här nedanför. Lägg märke till att han har kända konstnärers självporträtt längst upp till höger på tavlan – bland andra Rembrandt och Van Gogh.

Det vimlar av kopior och här är några av dem. Ibland är de satirer, som den första där Barak Obama porträtterar sig själv som Jesus. Andra gånger är de mest lite kul, som när Musse Pigg målar sig själv som Walt Disney.

Singelliv, del 1

mars 29, 2010

När man som jag har blivit singel utan att ha valt det själv och det har gått några år, dagdrömmer man om en ny kvinna och vem det skulle kunna bli. Det finns ett tomrum i livet som behöver fyllas.

En sak som irriterar mig, är när jag blir ovälkommet påmind om min situation. Det händer varje gång jag loggar in på Facebook. Eftersom jag har angett att jag är singel blir jag tydligen utvald att alltid ha annonser för datingsidor i marginalen. De senaste veckorna har min sida prytts av ett 20-tal olika annonser. Här är några av dem.

Det skulle vara mindre störande om tjejerna inte såg ut att vara i 18-årsåldern. Ibland – som här ovanför – har de dessutom antingen missat att klä på sig långbyxorna eller ”råkar” ha en iögonfallande urringning.

I de två annonserna här under blir man lovad att få dejta en modell. Det verkar lite orealistiskt, tycker jag. Eller också har de tröttnat på att jobba med killar med rutor på magen, vem vet?

I nästa rad av annonser erbjuds ryska kvinnor. Är de särskilt eftertraktade? En förklaring ges i annonsen längst till vänster. De är inte så komplicerade och feministiska som svenska kvinnor.

I annonsen här nedanför lockar man med ”Hot Swedish Women”. Själv tycker jag att det är märkligt att annonsen om svenska tjejer är på engelska. Annonsen till höger gör mig bara trött. Jag hoppas att inte alla de tusentals kvinnor som väntar på mig har opererat brösten till såna proportioner.

Ser man på! Här nedanför ser tjejerna ut att ha passerat 20-årsstrecket. Det talas till och med om en långvarig relation. Och att träffa en ”rolig kristen singel” vore kanske inte så dumt, även om det finns folk som tror att såna inte existerar.

Jag ska väl hitta nån så småningom (som är några år äldre). Tills dess får jag stå ut med annonserna.

Filippa är för tjock

oktober 15, 2009

filippa3

Media över hela världen rasar just nu mot designjätten Ralph Lauren. Det har i dagarna blivit känt att modellen Filippa Hamilton-Palmstierna, som i flera år varit deras ansikte i annonseringen, har sparkats. Anledningen är att hon är för tjock.

Filippa är en tjej med svenskt påbrå, men hon är född och uppvuxen i Frankrike. Hon upptäcktes som 15-åring när milleniet precis hade börjat och har sedan dess figurerat i otaliga modebilder. Hon är 1,78 lång och väger 54,4 kilo, men är välproportionerad. Det finns andra modeller som är så magra att man kan räkna revbenen, men Filippa har ett sunt och friskt utseende. Och hon är absolut inte tjock.

Ralph Lauren har nu annonserat med en bild av Filippa, där hon är kraftigt retuscherad. Midjan, höfterna och låren har minskats så mycket att bilden ser helt grotesk ut. Läs mer i Aftonbladets artikel.

filippa5

I en tid då alltför många unga kvinnor självsvälter sig, är det rena katastrofen att publicera en sån bild. Konsekvenserna blir förödande för dessa tjejer, som i sin förvridna föreställningsvärld tycker att sjukligt magert är något vackert.

I en färsk roman av John Grisham skriver han om en man som tvekar att ha sex med sin anorektiska fru: ”… han oroade sig för att bli spetsad av ett höftben eller för att helt enkelt krossa henne under sig.”

Ingen normalt tänkande människa – man eller kvinna – attraheras av benighet. Lite hull, former och mjukhet är mycket trevligare och ser mycket bättre ut. Filippa själv vill inte medverka till att tjejer ska tro att det är naturligt att vara utmärglad.

filippa4

– Jag är väldigt stolt över hur jag ser ut, och jag tror att en förebild ska se hälsosam ut, säger hon enligt Aftonbladet.

Filippa råkar finnas med på bild i ett av mina tidigare inlägg.

Schyssta rattar

september 19, 2009

rattar

Jag kan vara lite glömsk ibland eller också ändras omständigheterna plötsligt. En kombination av det där gjorde att jag handlade på ICA Maxi tre (!) gånger under loppet av en timme idag. För mig var det ett nytt personligt rekord.

En av gångerna slängde jag ner en godispåse bland de andra varorna jag skulle handla. Jag trodde att det var en påse Ahlgrens bilar (rosa). Men när jag tittade efter närmare, var det inte bilar utan rattar. Just de här påsarna såldes till förmån för bröstcancerfonden.

Jag tyckte det där var lite kul. Vi behöver mer humor och anledningar att le i vårt land. Och den här gången hade man dessutom lyckats servera en lustighet med glimten i ögat, trots att det handlade om en ganska så allvarlig sak. Så med tanke på att pengar från godispåsarna går till en god sak, får man väl anse att det är schyssta rattar 🙂 .

Och när jag nu ändå tassar omkring i det området, kan jag bjuda på en bildmix som jag kallar  ”Kvinnan bakom allt”:

claudiaschiffer

(Du som vill se bilden utan kartan, kan klicka här.)

Ja, vi elsker…

maj 17, 2009

eurovision2009norge

Grattis Norge! Alexander Ryback kammade hem vinsten i Eurovision Song Contest 2009 med låten ”Fairytale”. Och vilken seger! Europas länder har väl aldrig varit så eniga. Ingen har någonsin vunnit med så många poäng!

Delfinalerna och slutfinalen i Moskva har varit storslagna, men känns som en jättelik marknadsföring av Ryssland. Visst brukar vi få se lite turistbilder varje år från de länder som står som arrangör. Men ryssarna har gjort ett spektakel som för tankarna till en OS-invigning. Och de ryska programledarna har skrikit entusiastiskt, som om de inte hade haft mikrofoner.

Men vem bryr sig, när det regnar röster över vårt grannland. Sarah Dawn Finer, som presenterade de svenska poängen, sjöng en snutt av varje låt hon gav poäng till. Kul!

Svärmorsdrömmen Alexander Rybak har med sin sång och sin fiol gett Norge den största framgången någonsin i Eurovision Song Contest. Charmen gav nog en hel del extrapoäng. Som tjejen som presenterade Islands poäng sa: ”And 12 points goes to… the cutest guy in the contest – Norway!”

Och han har skrivit låten själv. Imponerande!

Vilse bland påskfjädrarna?

april 9, 2009

feathers

Påsken är här och man får väl erkänna att våra traditioner och symboler måste verka ganska så förvirrande för den oinvigde. Fjädrar, kycklingar, godis och fler hårdkokta ägg än vad som är nyttigt för oss.

Varför kommer det barn med vattenfärg i ansiktet och tigger godis? Vilka är de skrämmande kvinnor som påstås ha flugit omkring på kvastar långt innan Harry Potter ens var påtänkt? Och vad i hela världen har påskharen med allt det här att göra?

Ja, som jag ser det älskar vi svenskar de stora helgerna med familjetraditioner, extra ledigheter eller storhelgstillägg på lönen. Men samtidigt gör vi allt vi kan för att skymma anledningen till de här helgerna med allsköns ovidkommande (och för all del ganska trevligt) krimskrams.

Vi värjer oss för tanken på att vi i påsk egentligen firar nån slags grovarbetare som avrättades på det mest gruvliga sätt i ett land långt borta för länge länge sen. Kanske för att vi inte vågar tänka tanken på att den där händelsen berör oss mer än vi egentligen vill erkänna.

I min brevlåda kommer ibland en tidning som heter Vision Höglandet. Den hamnade länge i soporna tillsammans med all annan reklam, tills jag en dag öppnade tidningen och upptäckte vilken positiv kraft det fanns i den. Chefredaktören Mikael Torstensson skriver fantastiska och uppmuntrande ledare.

Jag avstår från att kommentera påsken mer här, eftersom Mikaels påskkrönika ”Snacka om framgång” är absolut oslagbar. Läs den genom att klicka här, så kan din påsk bli ännu gladare.

70951620

Till sist ett oförglömligt citat från Svenska MAD: ”Den man älskar, den äggar man”.